Kära Glödvänner! För några månader sedan nödgades vi gå ut med den tråkiga nyheten att årets Midvinterglöd uteblir. Det är emellertid inte hela sanningen, då Midvinterglöd inte bara är vi. Utan vi och ni tillsammans - oss.Sagoboken stänger. Men ändå inte. Vad som hänt är att vi står inför en sida som lämnats uppsåtligen tom. Tillsammans ska vi nu fylla den.
I äldre dagar, långt före det elektriska ljusets och centralvärmens intåg, bar den annalkande vintern på ett illavarslande förebud. Varje dag blev sina stunder kortare och varje natt tog ännu ett dunkelt steg över tröskeln. Till slut härskade mörkret närmast enväldigt. Och då solen slutligen bleknade bort längsmed horisonten fäste sig en tomhet i människohjärtat.
Kära Glödvänner!
Det är med oerhörd stolthet, glädje och tacksamhet vi ser tillbaka på de fem upplagor av Midvinterglöd som hittills varit. Vad som började med ett vinterarrangemang från oss till er, blev en berättelse som vi skapade gemensamt. Jättendal förvandlades till Allas Dal. Och envar som passerade grindarna tog också steget in som en del i berättelsens helhet.
Vi har emellertid såväl tråkiga som goda nyheter. Stanna kvar en stund och hör dessa våra ord till er.
Så hann femte upplagan av Midvinterglöd komma och gå. Större, detaljrikare och mer komplett än någonsin förr. Det som under en mörk höstkväll för lite mer än fem år sedan blott var vildvuxna planer har successivt växt sig till något riktigt stort. Och väldigt uppskattat. Med detta inlägg hoppas jag kunna ge en liten inblick i hur mitt arbete i Midvinterglödsammanhang, med texter, musik och berättande, sett ut ”bakom kulisserna”. Samt delge några funderingar jag har kring alternativkultur.
Det är svårt att med ord försöka sammanfatta Midvinterglöd 2016 – Helsinglight, Femte Ljuset. Men vi ska ge det ett tappert försök. Det har gått några dagar sedan det var Midvinterglöd och frågan på allas läppar är om vi har landat och hur det känns nu och om det blir en fortsättning med Midvinterglöd.
Sprakande brasor, glimrande ljusvarelser, gnistrande blåtonad bäck och, förstås, en glödande eldshow med suggestiv luciakröning fick intresset att brinna hos hundratals besökare. Den frusna täkten mitt i Jättendal fylldes av bilar redan innan solen sjönk, och kring scenen och inne på logen virvlade och vandrade besökare i alla åldrar när mörkret började falla.
